Juryns motivering lyder: “I boken är barnens tankar kring sin egen upplevelsevärld och deras små och stora livsfrågor i huvudroll på ett sätt som demokratiserar vetandet mellan barn och vuxna – inte ens mormor kan svara på varför bebisar luktar popcorn? De vackra illustrationerna och den livsnära texten skapar en förtjänstfull dialog, där närvaron i stunden och bemötandet av den andra bjuder in till att stanna upp och tillsammans reflektera över de grundläggande frågorna i livet och tillvaron.”
Vi ställde några frågor till Maija Hurme inför nomineringen
Vad tror du är orsaken till den blomstrande finlandssvenska barn- och bilderboken?
– För det första så finns det flera otroligt kreativa och skickliga barnboksskapare. Men det räcker inte, det måste finnas förlag som vågar satsa, redaktörer som är bra på att nosa fram nya förmågor och som kan stöda skapandet. Det behövs pengar, alltså stipendier för att bokskaparna ska kunna satsa tid på att göra de här böckerna och det behövs ett litterärt samtal kring böckerna, att böcker recenseras och diskuteras. Dessutom behövs vuxna med kunskap om barnlitteratur, de som jobbar med småbarnspedagogik. Många av de här sakerna fungerar i Svenskfinland. När jag gör en bok som kommer ut på finska och svenska får den 3-5 recensioner på svenska, men kanske en eller ingen på finska. Så stor är skillnaden.
Går det att tävla i författar-/illustratörsskap?
– Nej det går det inte. Man kan ju inte mäta vilken verkan ett litterärt verk har på någon sorts objektiv skala. Samtidigt så är det nog möjligt att proffs som sitter i olika urvalsjuryn ser vad som är av hög kvalitet och vad som kanske tillför litteraturen något eget.
Vad betyder litterära pris för dig?
– Jag har ju inte fått så jättemånga priser, men något fler nomineringar. Priserna är pengar = tid = möjlighet att fortsätta skapa. Nomineringarna är en bekräftelse för mitt konstnärsskap, och de påverkar sådant som översättningar och möjligheten att fortsätta skapa. Motivationen att göra böcker är ändå någon annanstans, man kan inte bygga upp sitt skapande (eller sina ekonomiska 5-årsplaner) på att målet är att få en massa priser. Det skulle vara galenskap! Det är också jättesynd att det är så många fina böcker som blir utanför, när några få böcker ringas in som värda ett pris. Oftast är jag där utanför ringen själv, och har lärt mig att tåla det genom att ge mig lov att vara lite besviken först och sen gratulera de av mina vänner som nominerats, och vara glad med dem. Vi är ju alla goda vänner vi som skapar bilderböcker, inte bittra och missunsamma fiender!
The post Maija Hurme nominerad till Finlandiapriset för barn- och ungdomslitteratur appeared first on S&S Litteratur.